Vissa säger att italienskan är ett uttrycksfullt språk. Men jag tycker att arabiskan är mer uttrycksfull. När jag pratar arabiska pratar jag med hela kroppen, känns det som. Det här citatet från Ola Wikander förklarar varför: "de semitiska språken använder en mycket större del av talapparaten än vad språk som svenska och engelska gör."
Här går jag igenom bokstäverna i det arabiska alfabetet och deras uttal. Många av bokstäverna är enkla, deras uttal motsvarar ljud som finns i svenskan och engelskan. Vi börjar med dem. Sen går vi vidare till de intressanta bokstäverna: de som gör att arabiskan låter 'arabisk'.
Flera av de arabiska bokstäverna är enkla att uttala eftersom de låter precis som bokstäver som finns i det svenska alfabetet.
Om du kan engelska så är de här arabiska bokstäverna enkla. Deras uttal motsvaras av ljud som finns i engelskan.
Här kommer ljud som vi känner igen från svenskan men som har en egen bokstav i arabiskan. Bokstaven kha motsvarar sj-ljudet. Bokstaven shin motsvarar tj-ljudet. Och boktaven ghayn uttalas som skånskt r.
Tre av bokstäverna kan fungera både som konsonanter och långa vokaler. Alif har inget ljud i sig själv. Om den följer vokalen fatha (a) låter den som ett långt aa. Bokstaven waw låter som w när den är konsonant. Om den följer vokalen damma (u) låter den som ett långt uu. Bokstaven ya låter som ya (ett svenskt j) när den är konsonant. Om den följer vokalen kasra (u) låter den som ett långt ii.
Nu blir det roligt. Vi har kommit till de emfatiska bokstäverna, som gör att att arabiskan låter arabisk. När du uttalar de emfatiska bokstäverna ska tungan nudda tandraden. Det gäller dock inte qaf, som uttalas som ett k fast längre bak i munnen och med ett klickljud.
De emfatiska bokstäverna färgar uttalet av vokalerna i ordet. Vokalen fatha (a) uttalas oftast som ett ä, medan den uttalas som ett å-aktigt a i närheten av emfatiska bokstäver.
Nu blir det ännu roligare. Vi ska gå igenom mina två favoritbokstäver i arabiskan: Ha och ayn. Precis som de emfatiska bokstäverna får de arabiskan att låta arabisk. Den som inte kan något om arabiska, utan bara pluggat in några ord på en kafferast, avslöjas genom att hen uttalar Ha som ett vanligt h och inte uttalar 3ayn alls.
Jag skulle beskriva H som den belåtna utandningen vi gör en varm dag när vi tar en uppfriskande klunk läsk. Ola wikander beskriver Ha som "ett slags väsande, hest h-ljud". Vad gäller bokstaven ayn beskriver Wikander den som bokstaven Ha:s tonade motsvarighet. Jag tycker att det låter lite som att man kvävs när man uttalar ayn. Eller som Wikander uttrycker det "det enklaste sättet att lära sig uttala det korrekt är kanske att försöka uttala ett a så långt tillbaka i halsen det bara går, tills det slutar vara en vokal och övergår i ett slags kurrande grymtande".
Den här webbplatsen lär ut och fokuserar på standardarabiska, inte arabisk dialekt. Det är ändå värt att nämna att uttalet av de arabiska bokstäverna varierar mellan olika arabiska dialekter. Exempelvis uttalas inte de emfatiska bokstäverna så 'emfatiskt' i alla dialekter. Egyptisk dialekt känner du igen genom att jim inte uttalas som j utan som g. Till exempel det arabiska ordet för vacker uttalas inte 'jamiil' utan 'gamiil' i egyptsk dialekt.
Arabiska är ett semitiskt språk. I den semitiska språkgruppen ingår förutom arabiskan bland annat arameiska och hebreiska. Arabiskan delar vissa av sina karaktäristiska ljud med andra semitiska språk. Jag kan tillägga att rotsystemet är något som arabiskan delar med andra semitiska språk. Stanardarabiskan har också bevarat sådant som många andra semitiska språk har tappat, exemelvis de tre kasusen nominativ, ackusativ och genitiv, att ord kan böjas i dual och ordföljden verb, subjekt, objekt.
På tal om att bokstaven jim uttals som g i egyptisk dialekt: Någon bokstav som motsvarar svenskans g finns inte i det arabiska alfabetet. Inte heller finns bokstaven p i det arabiska alfabetet. Ska du låta arabisk på restaurang ska du inte beställa pizza och pepsi utan 'biiza' och 'beebsii'. Notera att p har blivit b och vokalerna har blivit långa. Att låneord får förlängda vokaler är vanligt i arabiskan.
Det finns visserligen en arabisk bokstav för p-ljudet, men den är inte en del av det arabiska alfabetet. Den som ut som ett arabiskt b fast med tre prickar under istället för en: