Kafé
På kaféer i Rifbergen kan jag koppla av och njuta av palmer och sorlet omkring mig.
Enligt min uppfattning finns det två sorters kaféer i Marocko: tjusiga och folkliga. Om jag ska generalisera, så är detta skillnaden:
| Folkliga kaféer | Tjusiga kaféer | |
|---|---|---|
| Klientel | Män | Män, kvinnor, barn |
| Fotboll | Ja | Nej |
| Rökning | Definitivt | Nej |
| Pris | Billigt | Mittemellan |
| Servitörer | Svart- och vitklädda | Vardagsklädda |
| Inredning | Lite hur som helst | Tråkig |
| Gott te | Oftast | Oftast |
Till folkliga kaféer kommer främst män. Männen går dit för att röka, se på fotboll eller spela brädspel. De har inte valt kaféet för att de gillar utsikten eller inredningen, eller ens för smaken på kaffet. De har valt kaféet för att deras kompisar går dit. Servitörerna och gästerna känner varandra väl och pratar som gamla vänner.
Tjusiga kaféer har ofta ingen tv, och om de har en så visar den snarare reklam för restaurangen än fotboll. Bakgrundsmusik brukar spelas, exempelvis Frank Sinatra eller Fairuz. Personalen bär svarta och vita kläder. De pratar formellt med gästerna. Familjer och par går dit. Vissa klär upp sig.
Te på ett folkligt kafé kostar omkring sju dirham och te på ett tjusigt kafé omkring 13 dirham. Det dyraste jag har betalat är 20 dirham för en kopp te, det var på ett hotell med pool.
Jag tycker mer om folkliga kaféer. När jag sitter på ett folkligt kafé känner jag att jag är i Marocko. Jag kan öva rifiya och skoja med personalen. Att sitta på ett tjusigt kafé är som att sitta på något kedjekafé hemma i Sverige.
Rökning
Den främsta anledningen till att jag går till tjusiga kaféer är att jag vill slippa rökning.
Rökning är tillåtet på folkliga kaféer. Om kaféet har gott om platser utomhus är det ett mindre problem. Men om vädret är kallt och jag vill sitta inomhus, eller på en balkong mot havet full med andra gäster, blir det äckligt med all röklukt.
Det finns även folkliga kaféer som tillåter rökning av hasch. Jag har till och med varit på ett kafé i Al Hoceima där kyparen tog en paus och rökte hasch bland gästerna.
Rökning förekommer inte på tjusiga kaféer i allmänhet. Men det finns ingen garanti. En gång var jag på ett dyrt kafé i Al Hoceima som tillät gästerna att röka trots att det fanns skyltar med rökförbud.
Renhet
Tjusiga kaféer brukar har stilren inredning, ljusa väggar och alla stolar har samma klädsel. Folkliga kaféer kan vara mysiga med väggar täckta med mönstrat kakel. Men ofta har de enklare inredning, som plaststolar. Slitna bord och stolar och sprucket kakel är vanligare på folkliga kaféer.
Tjusiga kaféer kan verka renare och fräschare. Men om detta gäller även för dryckerna som serveras kan jag inte svara på.
På ett kafé i Taza såg jag en kackerlacka krypa längs golvet. Teet kostade fem dirham och var jättegott. På ett kafé vid hamnen i Al Hoceima kostar teet 19 dirham. Alla myntablad som kom med teet var svarta i kanterna.
Något att äta
Nästan alla kaféer i Rifbergen erbjuder frukost. Det gäller både folkliga och tjusiga kaféer.
Förutom frukost brukar det inte finnas så mycket ätbart på kaféer. Vissa kaféer delar lokal med konditorier, men det är inte det vanliga.
Utbudet av fika på folkliga kaféer brukar vara ganska begränsat. Ofta är det mest industritillverkade muffins i plastförpackningar, eller msemem från ett närliggande bageri. Det brukar också komma försäljare in på kaféerna, som erbjuder exempelvis churros eller rostade solrosfrön.
På folkliga kaféer är det vanligt att folk tar med sig något att äta. Exempelvis smörgås från ett närliggande snabbmatsställe. Själv tar jag ofta med mig yoghurt och jordnötter. Personalen blir inte sura för det, tvärtom ger de mig en sked och en tallrik att lägga skalet på.
Vatten
När man beställer kaffe eller te är det vanligt att man får en liten flaska vatten till. På billigare kaféer får man istället ett glas med kranvatten.
Alla språk funkar
Kaffe och te är ord som alla förstår oavsett modersmål. Men om du vill att det ska vara lite roligare att gå på kafé, prova att beställa din dryck på rifiya eller darija.