Couscous

Min första dag i Rifbergen var en tisdag. Jag frågade om couscous på en restaurang och fick skratt till svar.

I Marocko serveras couscous bara på fredagar. Det gäller både i restauranger och i folks hem.. Jag har inte fått svar på varför. Jag har hört talas om religiösa skäl. Jag kan tänka mig traditionella skäl, precis som den gamla svenska traditionen med ärtsoppa på torsdagar och den nya svenska traditionen med fredagsmys med tacos. Det kan också helt enkelt vara praktiska skäl, att couscous är tidskrävande att tillaga, eller att man vill laga stora portioner i taget och vara säker på att de går åt.

I Sverige har jag tillagat couscous genom att hälla förkokta gryn i en skål, hälla över varmt vatten från vattenkokaren och vänta i fem minuter. I Marokco verkar couscous var mer komplicerat. Grynen rensas från smuts för hand och ångkokas i speciella grytor.

Maträtten couscous består av couscousgryn, grönsaker och buljong. Det finns förstås vegetarisk couscous men det vanligaste är couscous med kyckling eller nötkött. Ibland toppas couscousrätten med karamelliserad lök.

Potatis, majrova, morot och sötpotatis är vanliga i såväl couscous som tagine. Couscous brukar också innehålla pumpa.

Jag sörjer inte att couscous bara finns på fredagar. Jag tycker att rätten är ganska smaklös. Couscousgrynen är okryddade och likaså grönsakerna. Kycklingen och buljongen brukar ha mild kryddning.

Jag gillar grönsaker som har tuggmotstånd och smakar grönsaker. Grönsakerna i couscous tycker jag är överkokta, de har förlorat sin naturliga grönsakssmak.

Till couscous brukar man dricka kärnmjölk. Det kallas laban i darija och oghi på rifiya. Denna dryck påminner om lättfil. Den är syrligare än mjölk, men tunnare än yoghurt. Kärnmjölk används även i seykouk.