Det arabiska ordet för lyftning, upphöjning skrivs ﺭَﻓﻊ och uttalas raf3.
I dual skrivs ordet ﺭَﻓﻌَﺎﻥِ och uttalas raf3aani.
Dual används för att ange att det finns två av något. Du känner igen dual genom att ordet slutar på aani.
Arabiska ord kan böjas utifrån kasus (nominativ, ackusativ, genitiv) och bestämdhet (bestämd och obestämd form). Här kan du se hur du böjer 'lyftning, upphöjning' i singular. Ordets dualform kan förstås också böjas utifrån kasus och bestämdhet. Nedan ser du hur 'lyftning, upphöjning' böjs i dual.
Som du ser är kasusböjningarna enkla för dual. Ordet slutar på aani i nominativ (ordets grundform) och på ayni i både ackusativ och genitiv.
Om du inte är road av arabiska behöver du inte använda det. Ofta går det bra att använda plural även när du pratar om två av någonting. I dagligt tal (det vill säga arabisk dialekt) används sällan dual.
I svenskan är "ett par" inte så väldefinierat. När någon säger "jag köpte ett par äpplen" eller "jag blir ett par minuter försenad" på svenska är det inte säkert att personen menar exakt två äpplen eller två minuter. Och vi säger "ett par byxor" när vi pratar om ett stycken klädesplagg. I arabiskan är det tydligare, där används dualformen bara när det är exakt två stycken.
På webbplatsens grammatikdel finns mer information om kasus och bestämdhet. En summering av kasusändelser finns också längst ner på sidan som beskriver böjningar av lyftning, upphöjning