Som vi vet går det att bygga meningar utan verb i arabiskan.
Men nu är det dags att titta på meningar med verb. Vi börjar med verb i perfekt (dåtid).
Arabiska verb böjs efter subjektet. Som vi ser ovan använder vi DaHikat när flickan skrattade och DaHika när pojken skrattade. Här kan du se böjningsformerna för just verbet som betyder att skratta.
Verbens böjningsformer innebär att man kan skriva en arabisk mening med bara ett verb - och den blir ändå meningsfull!
För dem som gillar att leka med ordföljden har jag ett glädjande besked: Vi är fria att placera verbet var vi vill.
Den första meningen har ordföljden Verb + Subjekt vilket är vanligare i arabiskan. Den andra har ordföljden Subjekt + Verb som vi är vana med från svenskan.
Båda är grammatiskt korrekta och har samma betydelse.
Låt oss prova en mening som även innehåller objekt.
Den första har ordföljden Verb + Subjekt + Objekt som är vanligare i arabiska. Den andra har ordföljden Subjekt + Verb + Objekt.
Båda är grammatiskt korrekta och betydelsen är samma.
Det är kasusändelserna som visar vad som är subjekt och objekt, inte ordföljden, och därför har vi friheten att välja den ordföljd som passar oss.
Verbets böjning ska följa subjektet som sagt, dock med lite modifikation ibland. Verbet följer alltid subjektet i genus (femininum, maskulinum). Men vad gäller numerus (singular, dual, plural) beror det på ordföljden. Verbet står nämnligen alltid i singular om det kommer före subjektet.